Om inkontinens

I korthet definieras inkontinens som oförmåga att hålla tätt mellan toalettbesök.

Cirka 500 000 svenskar⁽¹⁾ i alla åldrar – både män och kvinnor – lider av inkontinens. 

Vissa kan inte hålla tätt när de hostar, nyser eller sportar. Andra har läckage då känslan av urinering blir så stark och så plötslig att de inte hinner till toaletten i tid.

1. Janusinfo.se; riktlinjer; urininkontinens

Det finns två huvudformer av inkontinens:

• Urininkontinens (överaktiv urinblåsa) innebär ökad urineringsfrekvens och/eller urininkontinens (ofrivilligt läckage av urin i samband med stark trängningskänsla).
• Stressinkontinens eller läckage som kan orsakas av bland annat försvagad bäckenbottenmuskulatur.

Det finns även en blandning av de två störningarna som kallas blandinkontinens.

Symtom på de två typerna av inkontinens

Diagrammet nedan visar skillnaden mellan de två dominerande formerna av inkontinens. Man skiljer på patienter som lider av stressinkontinens, eller urininkontinens (överaktiv blåsa). En del av patienterna har blandinkontinens, vilket är en samtidig närvaro av urininkontinens och stressinkontinens.

Inkontinens upplevs ofta som ett stort besvär i vardagen. Ändå är det bara några få som söker hjälp. Det beror bland annat på att patienter ofta tycker att störningen känns pinsam, förnedrande och svår att prata om. Många kvinnor och män med inkontinens döljer problemen i flera år – även för den närmaste familjen.

Hjälp finns dock att få för de allra flesta. Många patienter med inkontinens kan få hjälp med relativt enkla medel, till exempel genom utbildning, medicin eller kirurgi.

Urininkontinens orsakas av att detrusormuskeln (se bild) är för aktiv och ofrivilligt drar ihop sig på grund av nervimpulser från hjärnan. Istället för att vara passiv medan urinen fylls på i urinblåsan, drar detrusormuskeln ihop sig och orsakar en plötslig och okontrollerbar lust att urinera, även om blåsan inte är full.

I normala fall drar detrusormuskeln ihop sig endast under själva urineringen. Vid urininkontinens (överaktiv blåsa) kommer blåsan att kontrahera precis före urinering – även om det bara finns en liten mängd urin i blåsan. Dessa kontraktioner leder till ofrivillig urinering, vilket innebär ett plötsligt och intensivt behov av att urinera. Förutom dessa symtom lider en del inkontinenspatienter också av ”våta symtom” – läckage som ett resultat av den överaktiva urinblåsan.

Urininkontinens (överaktiv blåsa) kan komplicera vardagen och påverka livskvaliteten på många sätt. Sömn, vardagsliv, arbete, sexliv, liksom förhållandet till medmänniskor kan påverkas. Detta till trots är det många som inte söker hjälp eftersom de antingen försummar symtomen eller tror att problemen beror på ålder.

Det kan också finnas ett hinder för att prata om sjukdomen på grund av att man känner skam över symtomen eller rädsla för att problemen inte kan åtgärdas. Många människor med inkontinens utvecklar ofta sitt eget sätt att hantera vardagliga situationer:

• De stannar hemma så mycket som möjligt för att vara i närheten av en toalett.
• De undviker intima situationer och sexliv eftersom de är rädda för läckage.
• När de går ut försäkrar de sig om att det finns toalett i närheten.
• De försöker undvika ”olyckor” och går på toaletten hela tiden.
• De undviker kollektivtrafik.
• De minimerar sitt vätskeintag för att minska urinering.
• Så långt som möjligt bär de mörka kläder som döljer eventuella läckor. Om de behöver blöjor bär de ofta kläder med mycket volym.
• De tar med sig extra kläder och eventuellt blöjor i händelse av ”olycka”.
• På tåg, teater, flygplan och på bio väljer de en plats nära utgången så att det är lätt att komma till toaletten.

Blandinkontinens är en blandning av stressinkontinens och urininkontinens (överaktiv blåsa). Blandinkontinens är vanligare bland kvinnor. 

Behandlingen av blandinkontinens är densamma för stress- och urininkontinens (överaktiv blåsa). Läs mer om de två huvudtyperna av urininkontinens ovan.

Liksom så många andra störningar är en överaktiv blåsa förknippad med många myter:

1. ”Inkontinens hör till när man blir äldre.”
   Även om andelen patienter med inkontinens är högre i +65-gruppen är störningen fortfarande inte en del av den normala åldringsprocessen.
2. ”Jag är för ung!”
   Studier visar att män och kvinnor i alla åldrar kan ha symtom på inkontinens.
3. ”Jag har inga urinproblem.”
   Många människor dämpar sina problem. Symtom på inkontinens/överaktiv blåsa måste hanteras på samma sätt som andra hälsoproblem såsom högt blodtryck eller närsynthet. Det är mycket sällsynt att en överaktiv blåsa läker bättre utan behandling.
4. ”Mina urinvägsproblem beror på förlossning och svagt bäckenbotten.”
   Vissa urinvägssjukdomar kan bero på förändringar i bäckenbotten och musklerna, vilket kan ske till exempel vid förlossning. Inkontinens är emellertid en störning orsakad av överaktivitet i urinblåsan och är inte ett resultat av svaga bäckenbottenmuskler i sig.
5. ”Du kan inte göra något.”
   Det finns effektiva och väldokumenterade behandlingar av inkontinens. Det finns klara fördelar med att behandla inkontinens, inte minst då symptomen inte går över av sig själva. Läs om behandlingarna här »

Många personer med inkontinens undviker intima situationer eftersom de skäms för symtomen. Det är därmed tämligen vanligt att inkontinens påverkar sexlivet negativt.⁽¹⁾
Vissa kvinnor upplever urinläckage eller att blåsan töms ofrivilligt i samband med orgasm. För vissa försvinner önskan att ha sex helt. Patientens sexliv kan ofta förbättras genom samtal med partnern om situationen liksom genom medicinsk hjälp.

1. Margareta Nilsson, Othon Lalos, Håkan Lindkvist et al, Impact of female urinary incontinence and urgency on women's and their partners' sexual life, Neurourol Urodyn 2011 Sep;30(7):1276-80.